Björn Sundin rapporterar direkr från kongressen att den motion som jag varit med om vann bifall.
Bra!
Läs hela motionen här:
Motion I36 Örebro arbetarekommun
Modernisera upphovsrätten
skapar lagringsmedia som kan lagra exempelvis musikfiler i mp3-format för flera hundratusen kronor, driver i andra sammanhang stämningsansökan mot dem som tankat sitt lagringsmedia med både legalt och illegalt nedladdad musik. Vi vill värna integriteten, allas vår rätt att exempelvis använda internet eller lyssna på vilken musik vi vill utan att detta utgör en del av en omfattande övervakning av vårt liv. Allt fler tillbringar alltmer av sin tid på nätet. Genom en kartläggning kan därför en mycket omfattande bild av personers vanor samlas in, inte bara vad det gäller upphovsrättsskyddat material, utan det gäller också exempelvis vilka forum man deltar i och vilka man har interaktiva samtal med, vilket i sin tur säger en hel del om personens livsmönster. Skadan eller kränkningen om en sådan kartläggning skulle komma ut måste bedömas som potentiellt mycket stor för den enskilde. Lagring av datauppgifter bör kunna begränsas både i tid och i omfattning. Det är också viktigt att värna det allmänna rättsmedvetandet. När riksdagen stiftar lagar så bör lagarna uppfattas som nödvändiga och legitima. Samtidigt som vi i Sverige har en, relativt, öppen debatt om vår lagstiftning på upphovsrättsområdet, så pågår det ett politiskt arbete i EU där frågor och förhandlingar om hårdare och mer integritetsingripande lagar och avtal är hemlighetsstämplade. Något som vi anser inte är förenligt med vår syn på öppenhet och inflytande för medborgarna. Så hur kan upphovsrätten värnas i dagens samhälle, med respekt för konsumenternas rätt, integriteten och upprätthållandet av det allmänna rättsmedvetandet? Hade vi haft en enkel lösning hade vi inte behövt skriva denna motion. Enkla lösningar på detta komplexa problem är nämligen lika sällsynta som framsynta och moderna mediebolag. Därför bör den socialdemokratiska partikongressen 2009 ge riksdagsgruppen i uppdrag att ta initiativ till ett brett utredningsarbete med utgångspunkt i att värna upphovsrätten, likväl som konsumenternas rättigheter, medborgarnas rätt till information, värnandet av den personliga integriteten och upprätthållandet av det allmänna rättsmedvetandet. Tänkbara förslag som bör studeras är att införa någon form av ”nedladdningsavgift” (motsvarande den så kallade ”kassettskatten” som finns på lagringsmedier idag), bredbandsavgift, att ge lagstöd till frivilliga överenskommelser mellan konsumentorganisationer och upphovsmannaorganisationerna eller att pröva någon form av ”omvänd lagstiftning” som innebär att endast den som inte ingår avtal med upphovsmannaorganisationer kan bli föremål för övervakning i form av exempelvis lagring av ip-adresser. Skyddstiden för ett verk bör ingå. Man bör också utreda om kassettskatten som idag finns ska avskaffas.
Vi föreslår den socialdemokratiska partikongressen besluta: I36:1 att riksdagsgruppen får i uppdrag att ta initiativ till ett brett utredningsarbete med utgångspunkt i att värna upphovsrätten, likväl som konsumenternas rättigheter, medborgarnas rätt till information, värna den personliga integriteten och upprätthållandet av det allmänna rättsmedvetandet. Björn Sundin, Eva-Lena Jansson, Peter Dahlgren och Ulrika Sandberg Örebro arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen.
Den digitala informationstekniken med Internet i sitt centrum lett till att i stort sett all sorts information idag kan kopieras och distribueras oberoende av tid och rum. Den digitala informationslagringen möjliggör oändlig kopierbarhet, som i kombination med bredbandens snabbhet innebär att en film, ett dataprogram eller ett musikalbum kan spridas globalt i miljoner exemplar på några minuter. Vår traditionella upphovsrätt, anpassad till en pappersbaserad informationsspridning, uppfattas redan idag som omodern. Detta samtidigt som många av de lagförändringar som genomförts har motiverats med att upphovsrätten behöver skyddas i en tid då det blir allt svårare att upprätthålla kontrollen av hur exempelvis musik, film och böcker sprids. Det fria spridandet och nedladdandet av information som har möjliggjorts genom digitaliseringen har även ideologiska drivkrafter: slagordet ”information want´s to be free” symboliserar idén om ett nytt samhälle byggt på obegränsad informationstillgång och människors fria samverkan, snarare än marknadsekonomins principer om utbud och efterfrågan. Även om det också finns enskilda personer och/eller företag som tjänar pengar på att förmedla upphovskyddat material ”gratis”. Mot fildelarnas gratisekonomi står underhållningsindustrins ambition att tjäna pengar på varje nedladdad informationsbit. Samtidigt har immaterialrätten i allmänhet fått en ökad betydelse under de senaste 20 åren. Upphovsrättens successiva utvidgning i tid och omfattning är bara ett av ett flertal exempel på detta. Andra exempel är debatten om införande av genpatent och mjukvarupatent, skärpningar av varumärkesskyddet och så vidare. Drivkrafterna bakom immaterialrättens utbredning är komplexa och har både med ekonomins globalisering och med mera ideologiska faktorer som nyliberalismens frammarsch att göra. Resultatet har blivit ett ökat fokus på äganderätten till information och kunskap. Något som riskerar att leda till en utveckling där informationen blir en fråga om makt och ekonomi, inte om demokratiskt inflytande och ökad transparens. Samtidigt kan man konstatera att skyddstiden för ett upphovsrättsverk är orimligt lång tid. En tid som förlängdes vid en harmonisering på EU-nivå. I denna kultur- och idékamp är utmaningen för socialdemokratin att finna en rimlig balans som respekterar såväl medborgarnas informationsfrihet som upphovsrättsägarnas intressen. Vi anser att en långsiktigt hållbar upphovsrätt som säkerställer den legala tillgången till information, kunskap och kultur samtidigt som artister, konstnärer och författare garanteras en rimlig ersättning för sitt arbete och rätt att bestämma över sitt verk. Vi vill också värna konsumenternas rätt att använda musik, filmer och annat som de lagligen köpt. Lagstiftarna bör inte hjälpa stora mediebolag att ta betalt flera gånger för samma produkt – från samma konsument. Det borde ligga i branschernas intresse att använda den nya tekniken, inte att motarbeta den. Samma multinationella bolag som
Comments